söndag, oktober 28, 2007

Sieg Heil i ottan.


Ja, det var ju en lite smått nervös titel på ett blogginlägg, i nådens år 2007. För att citera Afasi & Filthy: "...varför försvann nazisterna som fanns runt 95?". Ska det va så? Ska det va så? Så ska det va.

Ja, och nu undrar ni of course varför jag vaknar, äter frukost och väljer att blogga om nazister? Jo, men svaret är så himla enkelt eftersom jag skall åka till Malmö om tre timmar. (!!! Hannes ringer precis och säger att klockan är en timme mindre!!! Hurra för Hasse! Utan den mannen hade jag stått en timme extra och väntat på tåget... "så nu är det vintertid" säger den gullige nakne mannen bredvid, och ja, hans blå ögon ljuger inte. Han är och förblir Beebop. Mannen i min säng. Sin säng. Snarare.) Varfan var jag?
Tåget till Malmö.
11.41 går det.
Ger mig fan på att man antingen får dela vagn med en, eller flera, skrikiga jävla skitungar, och ja, som ni kanske anar så har jag inte för mycket över till alla fina nyblivna mödrar som har lyckats med konststycket att bli gravida. Herregud att man ska dra på mungiporna när deras dreglande små krampanfall vrålar anus ur sig i stolen bakom, då är det fan inte kul att heta Björn. Och för alla er som känner en tendens av boring old man krypa fram mellan dessa rader så har ni så rätt, så rätt. Jag blir äldre och äldre. Jag klagar på saker. Och jag har en hel blogg att göra det i.

Frukosten på hotellet i Hultsfred var under all kritik kan jag meddela för övrigt. Fast jag åt tre kokta ägg. ty jag är ett geni. Fan.


Dagens tips: Anal Karaktär. Deltablues när den är som allra, allra bäst.

Inga kommentarer: